Känns som den största stressen är borta och man kan börja andas lite lättare igen. Vi har bockat av alla måsten. Allt blir man såklart intte av med, lite finns kvar. men så ska det väll vara.

Avslutningssamtalet för Isac på dagis gick bra igår även fast Isac inte riktigt var med på noterna. Han ville ju gå hem, inte sitta där och prata. En typisk 6 åring med andra ord. Han fick en kompis med sig hem så middagen intogs ute på terassen i all hast.
Hoppas att det blir lugnt idag. Bara två barn hem räcker gott och väl.